Lite om Origenes

Origen (Origenes) levde från ca. 185 till 254, då han led martyrdöden. Han räknas till kyrkofäderna av de flesta kristna teologer och filosofer och var bibeltolkare, teolog och filosof. Han betraktas som den förste kyrkofader som uppställde en brukbar dogmatik för den kristna kyrkan.

Kyrkohistorikeren Eusebius beskriver hans levnad, och det är från Eusebius vi har de flesta upplysningar om Origens liv. Om Origens teologi och övriga forskning har vi en del kännedom direkt från Origens egna skrifter.

Origenes var i sin ungdom lärare i katekumenskolen i Alexandria, han fick platsen efter Clemens av Alexandria. Senare under Caracallas förföljelser for han till Cæsarea, där han predikade, vilket var olagligt, då Origenes inte var prästvigd och emot kyrkans normala praxis, som sa att främmande personer inte kan tillåtas predika under en annan biskop. Han fastnade i en redan utbyggd byråkrati och biskopen Demetrius grep in. Origenes reste tilbaka till Alexandria.

Omkring år 250 besökte han igen Palestina. Denna gång lyckades han bli prästvigd, men också denna gång grep Demetrius in av någon anledning och Origenes flyttade till Cæsarea (231). Han öppnade en skola för kristen undervisning och arbetade med den fram till kejsar Decius' förföljelse åren 249-251. Origenes blev utsatt för tortyr och dog till följd av skadorna några få år senare i Tyrus.

Origenes införde som den förste en filosofihistorisk undervisning i Alexandria och öppnade år 232 sin egen skola i Cæsarea. Han levde större delen av sitt liv i fattigdom och asketiskt med fastor, vaka och andra former av enkelhet och självförglömmelse. Han skrev många omfattande texter på grekiska. Det mesta har gått förlorat och finns endast i latinska översättningar och endast i utdrag.

Hans texter kan delas i två grupper. Den första innehåller hans viktigaste verk, Hexapla, som är en presentation av Bibeln med flera språk i parallella spalter, samt kommentarer till nästan alla Bibelns böcker. Han skrev om Bibelns texter till allegoriska framställningar av tidlösa andliga frågor.

Den andra gruppen innehåller hans stora produktion av predikningar. Av hans teologisk-filosofiska verk är huvudverket "De Principiis", "Om Grundbegreppen", på grekiska, "Peri archon", som i fyra böcker på dogmatisk vis behandlar Gud och de himmelska essenserna, människan och den materiella världen, den fria viljan och konsekvenserna av den, samt en fjärde bok "Om de heliga skrifterna".

Origenes är författare till den första kristna dogmatiken på den grekiska filosofitraditions grund och struktur. Origenes kristna filosofiska teser var präglade av Platons lära om själen som ett självständigt fenomen eller virtuell kraft, som av Gud blev inlagd i människan vid födelsen. 

Origenes är inte förespråkare för en "reinkarnation", som han ofta beskylls för, i det han menade, att efter den kroppslig döden går själen till Gud förr eller senare, beroende av jordelivets förtjänster, men att ingen förstörs för evigt. 

Origens teologi utformas i anslutning till den platonska och stoiska. Men hans styrka och inspiration kom från de bibliska skrifterna. Han talade för en en tredelad verklighet för människan: 

1 Den faktiska världen 
2 Den moraliska världen 
3 Den andliga världen 

Motsvarande sin uppfattning av personlighetens uppdelning i en faktisk-sinnlig, en moralisk och en andlig och mystisk aspekt, hade Origens en uppdelning de kristna i två grupper: 

1 de simpla kristna 
2 de perfekta kristna. 

De simpla kristna var helt tillfreds med tron på Kristi korsfästelse och uppståndelse, medan de perfekta mediterade över till exempel de tre aspekterna Fader, Son og Helig Ande. Origenes själv reflekterade mycket över Gud som tre i En och som samtidigt tre separata enheter. 

Origenes tror på människans fria vilja som medbestämmende i frälsningen. Dominerar synden människam, kommer själen efter kroppens död att ta form i en demon; har människan varit dominerad av godhet och tro, får själen liv i en ängel fram tills dess domen sker. 

Origenes blev snart blev angripen av andra kyrkofraktioner, men fram till domen om kätteri år 553 på det andra konsiliet i Konstantinopel, hade Origens tänkande många anhängare.